Dyk ner i en värld av ofattbara djup och mystiska skönhet med vår utforskning av Marianergraven, planetens djupaste punkt. Varje aspekt, från de bisarra varelserna som trivs i dess mörker till de oändliga avgrunderna som sträcker sig längre ner än Mount Everest sträcker sig upp, visar på naturens förunderliga och gåtfulla design.
I den här artikeln går vi igenom 9 fascinerande fakta om Marianergraven, en plats som fortsätter att utmana vår förståelse och fascinera med sina otillgängliga hemligheter och okända mysterier.
1. Hur djup är Marianergraven?
Marianergravens maximala djup ligger i Challengerdjupet, som ligger 11 034 meter under havsytan, med en felmarginal på cirka 25 meter. För att sätta detta i perspektiv, om Mount Everest, jordens högsta berg, placerades i Marianergraven, skulle dess topp fortfarande vara dold under vatten.
Djupet av denna grav gör det till en av de minst utforskade och mest mystiska platserna på planeten. Varje försök att utforska dessa djup möter många utmaningar, inte minst det enorma trycket som råder på dessa djup.
2. Vad är Marianergraven?
Marianergraven är en plats som förkroppsligar både skönheten och mysteriet av jordens djupaste avgrunder. Belägen i västra Stilla havet, sydväst om Marianöarna, representerar den världens djupaste noterade djuphavsgrav.
Med sina mest extremt djupa punkter, som går långt under havsytan, erbjuder Marianergraven en sällsynt titt in i en värld fylld av mörker, tryck och enastående biologisk mångfald. Detta är en plats där kontinentalplattorna möts, skapar en subduktionszon, och därmed formar jordens yta.
Trots dess avlägsna och otillgängliga natur har människans nyfikenhet drivit en serie av expeditioner till denna avlägsna avgrund. Nedan följer en upptäcktsresa genom några fascinerande fakta om Marianergraven.
3. Vilka typ av djur lever i Marianergraven?
I Marianergravens djup lever en mängd anpassade djur som sjögurkor, xenofyoforer och amfipoder. Denna märkliga biologiska mångfald visar på livets otroliga anpassningsförmåga till extremt olika miljöer. Djuren här har utvecklat unika anpassningar för att klara av det enorma trycket, den låga temperaturen och bristen på ljus.
Amöbor och små sjögurkor är särskilt anmärkningsvärda, eftersom de trivs i det kalla, mörka och tryckfyllda djupet av Marianergraven.
4. Vad är trycket i Marianergraven?
Det extrema trycket i Marianergraven, uppgår till 15,750 psi, är en av de mest framstående aspekterna av denna djuphavsgrav. Detta tryck är mer än tusen gånger högre än atmosfäriskt tryck vid havsnivå eller lika mycket som att 185 elefanter skulle alla stå på en yta på ca 1 kvadratcentimeter!
Djur som lever här har utvecklat unika anpassningar, som flexibla benstrukturer och specialiserade enzymer, för att överleva under dessa förhållanden. Denna extremt höga trycknivå gör det också mycket utmanande för mänskliga utforskningar att nå och studera gravens djup.
5. Vart ligger Marianergraven?
Marianergraven ligger i västra Stilla havet, sydväst om Marianöarna, nära Guam vid koordinaterna 11°21′N 142°12′Ö. Det omgivande området är mycket seismiskt aktivt, med många jordbävningar och vulkanutbrott, vilket ger en inblick i de dynamiska processerna som formar jordens yta.
Gravens närhet till tektoniska aktiviteter ger en unik möjlighet att studera jordens geologiska processer på en plats där Stillahavsplattan trycks under Filippinska plattan.
6. Hur bildades Marianergraven?
Marianergraven bildades genom tektoniska rörelser vid en subduktionszon, där Stillahavsplattan trycks under den Filippinska plattan. Denna tektoniska aktivitet har skapat en djup grav i havsbotten, och markerar gränsen där dessa två plattor möts.
Processen med subduktion, där en oceanisk platta glider under en annan, är central för jordens tektoniska dynamik och har varit avgörande för formandet av Marianergraven.
7. Vilken temperatur är det i Marianergraven?
Temperaturen i Marianergraven varierar mellan 1 till 4 grader Celsius, vilket är mycket kallare än temperaturen i vattnet närmare ytan. Trots dessa kalla temperaturer, har många djur anpassat sig för att trivas i denna extremt kalla miljö.
De låga temperaturerna tillsammans med mörkret och det höga trycket skapar en mycket unik miljö som skiljer sig markant från andra delar av världshaven.
8. Hur många har varit nere i Marianergraven?
Totalt har 22 individuella dykningar till Challenger Deep, Marianergravens djupaste punkt, registrerats. Don Walsh och Jacques Piccard var de första som nådde detta djup 1960, följt av James Cameron 2012. Från 2019 har regelbundna dykningar utförts, varav 19 av de 22 framgångsrika dykningarna har utförts med DSV Limiting Factor.
Den första dykningen till Challenger Deep utfördes av Don Walsh och Jacques Piccard i batyskafen “Trieste” den 23 januari 1960. 52 år senare, år 2012, blev James Cameron den första personen att ensam dyka ner till samma punkt.
Från 2019, när dykningarna i DSV Limiting Factor inleddes, har fler individer nått Challenger Deep. Astronauten Kathryn D. Sullivan och bergsbestigaren Vanessa O’Brien blev de första kvinnorna att nå detta djup 2020.
Victor Vescovo har utfört flest dykningar till Challenger Deep, med totalt 15 dykningar uppdelat mellan de tre poolerna: Eastern, Western och Central.
Fler individer har utforskat Challenger Deep, inklusive personer som John Ramsay, Kelly Walsh (Don Walshs son), Ying-Tsong Lin (den första asiatiska personen), Zhāng Wěi, Zhào Yáng och Wáng Zhì Qiáng (de första medborgarna från Folkrepubliken Kina), Richard Garriott, Michael Dubno, Nicole Yamase, Rob McCallum, Tim Macdonald, Larry Connor, Aaron Newman, Dylan Taylor, Jim Kitchen och Dawn Wright (den första svarta personen).
Här är listan på människorna som besökt Marianergraven
| Datum | Namn | Undervattensfarkost |
|---|---|---|
| 23 januari 1960 | Don Walsh Jacques Piccard | Trieste |
| 25 mars 2012 | James Cameron | Deepsea Challenger |
| april 28, 2019 | Victor Vescovo | Limiting Factor |
| 1 maj 2019 | Patrick Lahey Jonathan Struwe | Limiting Factor |
| 5 maj 2019 | John Ramsay | Limiting Factor |
| 7 juni 2020 | Kathryn Sullivan | Limiting Factor |
| 12 juni 2020 | Vanessa O'Brien | Limiting Factor |
| 14 juni 2020 | John Rost | Limiting Factor |
| 20 juni 2020 | Kelly Walsh | Limiting Factor |
| 22 juni 2020 | Ying-Tsong Lin | Limiting Factor |
| 26 juni 2020 | Jim Wigginton | Limiting Factor |
| november 10, 2020 | Zhāng Wěi 张伟 Zhào Yáng 赵洋 Wáng Zhì Qiáng 王治强 | Fendouzhe (奋斗者, Striver) |
| 1 mars 2021 | Richard Garriott | Limiting Factor |
| 3 mars 2021 | Michael Dubno | Limiting Factor |
| 5 mars 2021 | Hamish Harding | Limiting Factor |
| 11 mars 2021 | Nicole Yamase | Limiting Factor |
| april 8, 2021 | Rob McCallum Tim Macdonald | Limiting Factor |
| april 15, 2021 | Larry Connor | Limiting Factor |
| 3 juli 2022 | Aaron Newman | Limiting Factor |
| 5 juli 2022 | Dylan Taylor | Limiting Factor |
| 7 juli 2022 | Jim Kitchen | Limiting Factor |
| 12 juli 2022 | Dawn Wright | Limiting Factor |
9. Så jämför sig Marianergraven med andra djuphavsgravar
Här nedanför kan man se hur Marianergraven skiljer sig gentemot andra djuphavsgravar i världen.
| Djuphavsgrav | Hav | Djup (meter) |
|---|---|---|
| Mariana Trench | Stilla havet | 10,920 m |
| Tonga Trench | Stilla havet | 10,820 m |
| Philippine Trench | Stilla havet | 10,540 m |
| Kuril–Kamchatka Trench | Stilla havet | 10,542 m |
| Kermadec Trench | Stilla havet | 10,047 m |
| Izu–Bonin Trench (Izu–Ogasawara Trench) | Stilla havet | 9,810 m |
| New Britain Trench | Stilla havet (Solomonhavet) | 9,140 m |
| Puerto Rico Trench | Atlanten | 8,380 m |
| South Sandwich Trench | Atlanten | 8,265 m |
| Peru–Chile Trench or Atacama Trench | Stilla havet | 8,055 m |
| Japan Trench | Stilla havet | 8,412 m |
| Sunda Trench | Indiska oceanen | 7,450 m |
| Mauritius Trench | Indiska oceanen | 6,875 m |
| India Trench | Indiska oceanen | 7,225 m |
| Ceylon Trench | Indiska oceanen | 6,400 m |
| Somalia Trench | Indiska oceanen | 6,084 m |
| Madagascar Trench | Indiska oceanen | 6,048 m |
| Cayman Trench | Atlanten | 6,000 m |
| Puerto Rico Trench | Atlanten | 5,625 m |
Sammanfattning
Marianergraven fortsätter att vara en källa till vetenskaplig fascination med sin extremt djupa avgrunden, anpassningsbara djurliv och de unika tektoniska processerna som skapade den. Utforskningen av denna mystiska undervattensvärld lovar att fortsätta fördjupa vår förståelse av jordens mest avlägsna och otillgängliga miljöer.
På ett liknande sätt erbjuder studiet av världens djupaste sjöar insikter i de sällsynta ekosystemen och de geologiska fenomen som ligger bakom deras formation.
Dessa sjöar, likt Marianergraven, utgör viktiga naturlaboratorier för att utforska livets anpassningsförmåga och jordens dynamik. Närmare hemmet belyser Sveriges största sjöar den lokala betydelsen av vattenlandskap och deras roll i ekologin, kulturen och historien i Sverige.
Tillsammans bildar dessa utforskningar en mosaik av kunskap om vattens djup och bredd, från de djupaste punkterna i havet till de imponerande sjöarna på vår egen tröskel.
Vanliga frågor om Marianergraven
De mest kända utforskningarna av Marianergraven inkluderar Jacques Piccard och Don Walshs dykning år 1960, James Camerons solo-dykning år 2012, samt Victor Vescovos serie dykningar 2019.
Under utforskningen av Marianergraven har förekomsten av plast på bottensedimentet upptäckts, vilket påvisar mänsklighetens påverkan även på de mest avlägsna platserna på jorden.
De första kvinnorna att besöka Marianergraven var astronauten Kathryn D. Sullivan och bergsbestigaren Vanessa O’Brien, som gjorde dykningen år 2020.
Marianergraven är den djupaste noterade djuphavsgraven i världen och det finns ingen annan känd plats i världshaven som är jämförbar med den när det gäller djup.
Marianergravens djup är så extremt att om Mount Everest placerades i den, skulle dess topp fortfarande vara över en kilometer under vattenytan.
Källor
- wikipedia.org – List of people who descended to Challenger Deep
(Information hämtad 20 Oktober 2023) - Flipscience.ph – The Moon Vs. The Mariana Trench (Information hämtad 20 Oktober 2023)
.jpg){kind=link}
